Att ansluta ett reservkraftverk till ens fastighet, är faktiskt något som blir mer och mer förekommande bland villaägare och verksamheter, men det måste göras enligt gällande regelverk och föreskrifter för elsäkerhet. En grundläggande förutsättning är att installationen utförs av en behörig elektriker, eller åtminstone kontrolleras och att det görs en slutbesiktning av någon med auktorisation. Det är nämligen avgörande att undvika både personfara och risken för att mata tillbaka ström ut på elnätet, vilket kan orsaka allvarliga problem, inte minst för personal som arbetar med ledningsnätet. I Sverige övervakas detta av Elsäkerhetsverket och nätbolagen, så man gör samt i att följa deras rekommendationer för en säker och korrekt installation. Vi tar en bredare titt på vad elverk är och vad man bör tänka på för att koppla in ett eget reservaggregat som backup vid strömavbrott.
Vad är, och hur funkar, ett elverk?
Ett elverk, även kallat generatoraggregat eller reservkraftaggregat, är en anordning som omvandlar mekanisk energi till elektricitet. Den mekaniska energin kommer vanligtvis från en förbränningsmotor (diesel eller bensin), men det finns även gasdrivna varianter för särskilda applikationer. I ett elverk sitter en motor sammanbyggd med en generator. Motorns vevaxel driver generatorns rotor, som alstrar en elektrisk spänning i generatorns statorlindningar. Spänningen omvandlas sedan till den nivå och frekvens som används i husets elsystem, ofta 230 V enfas eller 400 V trefas på 50 Hz i Sverige.
När ett elverk används som reservkraft, startar det – manuellt eller automatiskt – så snart ordinarie strömtillförsel från nätet bryts. Detta kan ske via en automatisk överföringsbrytare (ATS), som konstant övervakar spänningsnivån från elnätet. Om nätspänningen försvinner aktiveras elverket och kopplas in på husets interna elsystem, så att de mest kritiska funktionerna (eller hela huset, om elverket är tillräckligt stort) fortsätter fungera.
Olika modeller på reservkraftaggregat
Elverk förekommer i många storlekar och utföranden, från små portabla enheter som lämpar sig för camping eller enklare servicearbeten, till stora fast installerade reservaggregat för sjukhus, industrier eller större byggnader.
Portabla elverk
Dessa är ofta bensin- eller dieseldrivna enheter i effektklasser från några hundra watt upp till ett par kilowatt. De är praktiska för tillfällig användning, som att driva handverktyg eller lampor på en byggarbetsplats.
Medelstora stationära aggregat
Här rör det sig ofta om dieseldrivna aggregat mellan 5–20 kW, lämpliga för exempelvis villor eller mindre företag. Dessa elverk kan förses med automatiska överföringsbrytare, och är relativt enkla att koppla in mot en husinstallation för att trygga driften vid strömavbrott, förutsatt att en behörig elektriker gör jobbet.
Större reservkraftsanläggningar
Dessa kan leverera tiotals eller hundratals kilowatt, ibland megawatt. Används huvudsakligen av sjukhus, datacenter, industrier eller kommersiella byggnader där strömavbrott helt enkelt inte får inträffa utan reservlösning. Ofta är de dieseldrivna, men vissa använder naturgas eller biogas för att minska utsläppen.
Det är viktigt att välja rätt typ av elverk för behovet, eftersom ett underdimensionerat aggregat inte orkar driva all utrustning, medan ett överdimensionerat medför onödiga inköpskostnader, högre bränsleförbrukning och större platsbehov.
Kan man koppla in ett elverk som driver huset vid händelse av strömavbrott?
Absolut! Men det kräver förstås att elverket är dimensionerat för att klara husets toppbelastning och att det finns en ordentligt utförd installationslösning. Vissa hushåll vill exempelvis bara driva kyl, frys, belysning och värmesystem under ett strömavbrott, medan andra önskar full kapacitet för allt från tvättmaskin till spis och värmepump. Ju fler elförbrukare som ska köras, desto kraftigare elverk behövs.
I praktiken ansluts ett sådant aggregat via en separat matning med en omsorgsfullt installerad överföringsbrytare. Denna brytare ska fysiskt skilja husets elsystem från det yttre elnätet när elverket är aktivt, annars uppstår risk att mata ut spänning i elnätet och skada anläggningar eller personer. Många villaägare väljer en mindre variant som bara driver prioriterade laster för att hålla nere kostnader och bränsleförbrukning. Oavsett vad man väljer, så är det för många en god trygghet att ha ett kraftaggregat som reserv, så att ljuset aldrig slocknar.
Ansluta nödgenerator till fastighetens el-central? Detta gäller!
Det är fullt möjligt och givetvis lagligt att koppla in ett elverk till sin fastighet, dock under förutsättning att installationen uppfyller elsäkerhetskraven såklart. Elsäkerhetsverkets föreskrifter samt tillverkarens anvisningar för generatoraggregatet måste följas. Avgörande är att göra en korrekt förregling mellan nät och elverk, så att de aldrig är inkopplade samtidigt. Ofta använder man en huvudbrytare eller en automatisk överföringsbrytare som antingen är ställd i läge ”nät” eller ”elverk.” Det är även vanligt med en fast installerad kontakt i närheten av elanläggningen där aggregatets uttag ansluts via en elkabel. Vissa nätbolag vill dessutom bli informerade om installationen, särskilt om det handlar om större effektuttag eller en fast installation i en kommersiell byggnad.
Att en lekman utan behörighet, skulle koppla in en generator direkt i en väggkontakt är absolut förkastligt och i värsta fall livsfarligt. Då kan strömmen backas upp i nätet, och om en tekniker står och arbetar på en ledning med antagande om spänningslöshet kan en olycka med dödlig utgång inträffa. Rätt utförd inkoppling är därmed inte bara en fråga om teknik utan också om liv och säkerhet.
Krävs det någon särskild behörighet för att koppla ett aggregat till elanläggningen?
Jajamän! Det får ju inte bli alltför enkelt detta? För fasta installationer här i Sverige krävs en godkänd elinstallatör med rätt auktorisation. En behörig elektriker kan bedöma husets behov, utforma lösningen och garantera att överföringsbrytare, kablar samt skyddsutrustning är korrekt dimensionerade och monterade.
Här kan man inte förlita sig på hemmapulande eller någon enklare ”gör-det-själv”-lösning. Ett korrekt genomfört arbete minskar riskerna och ser till att allt sker i enlighet med svensk lagstiftning. Dessutom ställer försäkringsbolag ofta krav på fackmannamässig installation, annars kan försäkringsskyddet äventyras i händelse av brand eller annan skada.
Såhär stort elverk krävs för att driva en villa!
Effektbehovet varierar beroende på hushållets utrustning. En genomsnittlig villa med standardutrustning (kyl, frys, belysning, värmepanna eller värmepump) kan klara sig på omkring 3–6 kW under nödströmsdrift, förutsatt att man inte använder alla apparater samtidigt. Vill man däremot köra större maskiner, elspis, tvätt och tork etc. parallellt, kan behovet gå upp mot 10–15 kW eller mer.
En noggrann beräkning börjar ofta med att man sammanställer alla laster (apparater och system) och räknar ut deras sammanlagda effekt. Då får man en bild av vilken toppeffekt som kan uppstå när flera apparater körs samtidigt. Det finns också startströmmar för vissa motorer, som till exempel kompressorn i kylskåp och värmepumpar, vilka ökar effektbehovet ytterligare under några sekunder. En behörig elektriker eller en energikonsult kan hjälpa till med korrekta lastberäkningar.
Dieselkvalitet och förbrukning
Bränsleförbrukningen beror på motorns storlek, belastningsgraden och hur effektiv generatorn är. Ett medelstort husaggregat på kanske 5–10 kW kan dra från en till uppemot tre liter diesel per timme, beroende på hur tungt det är belastat. Större aggregat som körs nära sin maxkapacitet kan förbruka betydligt mer. Man tankar normalt standarddiesel (MK1) i Sverige, men vissa modeller kan köras på anpassade biobränslen eller HVO-diesel om tillverkaren tillåter det.
Hur länge elverket kan driva huset beror främst på bränsletillgång och om det finns en extern bränsletank. Vissa stationära system är dimensionerade för att klara ett par dagars drift utan påfyllning, vilket kan vara avgörande om man bor i ett område där strömavbrott kan bli långvariga. Mindre, portabla elverk har ofta integrerade tankar som kan räcka några timmar. Förutom bränsle måste man även beakta servicekrav – långvarig körning utan pauser kan slita på motorn om man inte följer tillverkarens intervall för oljebyte och filterbyte.
Vilka olika användningsområden finns för backupström?
Backupström är mest förknippat med kritiska anläggningar som sjukhus, brandstationer eller datacenter där minsta avbrott kan få allvarliga konsekvenser. Men även i privata bostäder kan en reservkraftlösning skydda mot matförlust (kyl och frys), frysskador i vattenledningar om värmesystemet slås ut, eller bara obehag vid vinteravbrott. Med ett ordentligt installerat reservaggregat kan hushållets funktioner upprätthållas nästan som vanligt vid längre nätavbrott.
Industrier och lantbruk nyttjar också reservkraft för att säkra produktionen och undvika dyra driftstopp. På en mjölkgård, till exempel, måste mjölkmaskiner och kylning av mjölk fungera. Inom byggsektorn är portabla elverk vanliga på arbetsplatser där nätanslutning saknas eller är otillförlitlig.
Övriga användningsområden för dieselaggregat
Förutom akuta strömavbrott fyller reservkraftverk en rad ytterligare funktioner. Ett elverk kan driva utrustning i avlägsna områden utan elinfrastruktur, till exempel på festivaler, evenemang eller byggen ute i fält. Det är också användbart inom räddningstjänst och militär verksamhet, där man ibland måste sätta upp tillfälliga baser med strömförsörjning för kommunikationsutrustning och sjukvård.
Reservkraftaggregat kan dessutom fungera som en primär energikälla vid exempelvis off-grid-system, där man kombinerar generatorn med solceller och batterilagring. När solenergin inte räcker till, startar elverket för att balansera energibehovet. Några företag använder också elverk för lastutjämning: om elpriset är högt vid hög belastning kan de starta sitt elverk och minska inköpet av dyr nätström. Dock måste detta vara noggrant planerat och utfört på ett säkert sätt för att inte skapa störningar i det lokala elnätet.
Vi avrundar – koppla in eget elverk som backup vid strömavbrott?
Det är med andra ord både tillåtet och genomförbart att installera ett eget elverk, som drar igång vid strömavbrott, förutsatt att installationen sker enligt gällande säkerhetsföreskrifter och utförs av behörig elektriker. Ett korrekt dimensionerat och rätt installerat reservaggregat kan förse huset, industrin eller lantbruket med tillförlitlig el även vid längre nätavbrott. Man måste dock tänka på att effektdimensionera efter behovet, säkerställa att rätt brytare finns på plats så att ström inte backas ut på elnätet, samt välja ett aggregat med en bränslespecifikation som passar både driftstiden och miljökraven. Med rätt planering och underhåll kan ett elverk inte bara vara en trygghet vid elavbrott, utan även fylla en rad andra funktioner där tillförlitlig strömförsörjning är avgörande.
