vad är skillnaden mellan återanvändning och återvinning

Vad är skillnaden mellan återanvändning och återvinning inom bygg?

Är återvinning och återanvändning samma sak inom schaktmassor och masshantering? Både ock skulle man kunna säga, då bägge metoderna syftar till att minska avfallsmängderna och bevara resurser, men de skiljer sig åt i hur materialet hanteras och i vilken form det återinförs i bygg- och anläggningsprocesser. Inom schaktmassor och masshantering är dessa begrepp nära besläktade, men samtidigt finns tydliga skillnader i tillvägagångssätt, förutsättningar och krav. Låt oss klura ut detta i texten nedanför.

Det här är återanvändning och återvinning

Återanvändning (eng. reuse) innebär i grund och botten att ett material eller en produkt används igen i sitt ursprungliga eller nästintill ursprungliga skick, utan att dess kemiska eller fysiska struktur förändras nämnvärt. Exempel på återanvändning kan vara att ta tegel från en riven byggnad och använda det på ett annat bygge, eller att reparera en begagnad träregel så att den kan snickars upp i ett nytt projekt. Ur ett miljöperspektiv anses återanvändning ofta vara det mest resurseffektiva alternativet, eftersom det kräver minimal energiförbrukning att förbereda materialet för fortsatt användning.

Återvinning (eng. recycling) å andra sidan innebär att ett material omvandlas, antingen kemiskt eller fysiskt, för att sedan kunna användas på nytt i samma eller ett annat sammanhang. Ett klassiskt exempel är att mala ned betong för att framställa fyllnadsmaterial, eller att krossa asfalt för att blanda in i ny asfaltmassa. Återvinning kan kräva mer avancerad teknik, exempelvis sortering, rengöring, fragmentering och ibland även kemisk behandling. Resultatet blir en råvara som kan ersätta jungfruliga material i olika typer av produkter och anläggningsarbeten.

Bättre att återanvända eller återvinna?

Frågan om vilken metod som är bäst bottnar ofta i vad som ger störst miljönytta och ekonomisk fördel. Generellt sett är såklart återanvändning att föredra, då man bevarar största möjliga värde i materialet och sparar både energi och resurser. Det krävs oftast mindre bearbetning, vilket minskar utsläpp av växthusgaser samt behovet av nya råvaror. Ur ett cirkulärekonomiskt perspektiv ger återanvändning därför högre prioritet enligt många avfalls- och miljödirektiv, som exempelvis EU:s avfallshierarki.

Samtidigt är återvinning ofta ett nödvändigt alternativ när det inte är praktiskt genomförbart att återanvända materialet i dess befintliga form. Vissa material är helt enkelt för slitna, förorenade eller inte kompatibla med nya tekniska krav för att kunna användas igen utan omfattande bearbetning. I sådana fall kan återvinning vara det mest realistiska sättet att utnyttja befintliga resurser och minimera behovet av nyutvunnet material.

Skillnaden mellan återanvändning och återvinning inom bygg och schaktmassor?

I bygg- och anläggningssektorn, särskilt när det gäller schaktmassor, är skillnaderna i princip desamma som generellt. Skillnaden märks dock tydligare vid stora volymer och kraven på kvalitet och renhet är ofta högre. Schaktmassor kan bestå av en blandning av jord, lera, sand, grus och sten, ibland med inslag av betongrester eller andra konstruktionsrelaterade material. Vid återanvändning försöker man behålla massorna så orörda som möjligt och använda dem till exempelvis utfyllnad på samma eller närliggande byggarbetsplats. Vid återvinning krossas, siktas eller behandlas massorna innan de används på nytt, exempelvis som bärlager eller fyllnadsmaterial i vägbyggen.

En viktig aspekt inom bygg och anläggning är att eventuella föroreningar kan ställa högre krav på antingen sanering eller kvalitetssäkring innan massorna återanvänds eller återvinns. Om massorna är alltför förorenade måste de ibland skickas till deponi eller genomgå särskilda reningsprocesser.

sorteringsanläggning vid en berg- och grustäkt här finns möjligheter till att såväl återvinna som återanvända massor genom att sortera och krossa materialet
Sorteringsanläggning vid en berg- och grustäkt – Här finns möjligheter till att såväl återvinna som återanvända massor genom att sortera och krossa materialet.

Begreppen används ofta synonymt

Det händer att termerna används synonymt i vardagligt tal, men det är viktigt att särskilja dem. Inom branschen är man noga med att definiera vilka åtgärder som krävs för ett visst material innan det kan användas igen. Ibland används begreppet ”massåtervinning” när man menar både återanvändning och återvinning, men strikt sett avser man då ofta en process där materialet sorteras, renas, krossas eller siktas för att sedan bli en ny produkt. Således är återanvändning den mer ursprungliga, enkla formen av återbruk, medan återvinning innebär en tydligare omvandling eller bearbetning.

Återanvända och återvinna schaktmassor?

Processen börjar redan vid schaktningen. Om man vet att massorna är av god kvalitet och utan skadliga föroreningar, kan de separeras och förvaras på ett sätt som underlättar återanvändning. Ett vanligt tillvägagångssätt är att:

1. Identifiera olika fraktioner (till exempel jord, sand, grus och sten).
2. Analysera halter av föroreningar genom provtagning och laboratorietester.
3. Särskilja massor som är rena från dem som eventuellt kräver behandling.

Om massorna klassas som rena och lämpliga kan de användas direkt i ett annat projekt, exempelvis som utfyllnad eller markplanering. Om de behöver bearbetas, krossas de och siktas för att erhålla jämn kornstorlek. Beroende på kvaliteten och typen av material kan krossad sten eller återbrukad betong fungera som ersättning för ny kross vid vägbyggnad eller markstabilisering. På så vis minskar både kostnader för avfallshantering och inköp av jungfrulig sten.

Fördelar med en siktskopa till grävmaskinen eller hjullastaren

En siktskopa, eller sorteringsskopa, är ett specialredskap som effektivt sorterar och separerar olika fraktioner direkt på arbetsplatsen. Istället för att skicka samtliga massor till en extern sorteringsanläggning kan man genom att montera en siktskopa på exempelvis en grävmaskin eller hjullastare:

– Minimera transporter av oönskat material.
– Få en snabb översikt av materialets kvalitet och fraktionsstorlek.
– Läsa av om det finns risk för större föroreningar eller oönskade föremål.
– Anpassa bearbetningen utifrån behovet i det pågående eller nästkommande byggprojektet.

Genom att skopa upp, sikta och återföra den fraktion som uppfyller kraven till projektet, får man ett mer cirkulärt och kostnadseffektivt flöde. Därmed minskar man också klimatpåverkan genom färre transporter och lägre energiförbrukning.

med en sorteringsskopa öppnas helt nya möjligheter då massorna går att återanvända eller återvinna direkt på byggarbetsplatsen dessutom fungerar skoporna till annat material utöver massor såsom avfallshantering
Med en sorteringsskopa öppnas helt nya möjligheter då massorna går att återanvända eller återvinna direkt på byggarbetsplatsen – Dessutom fungerar skoporna till annat material utöver massor såsom avfallshantering.

Om schaktmassorna är förorenade, vad gör man då?

Förorenade massor kräver som sagt särskilda åtgärder beroende på föroreningstyp och halter. Vanliga föroreningar kan vara tungmetaller, oljerester eller rester av kemikalier från tidigare industriell verksamhet. Innan återanvändning eller återvinning kan ske måste man fastställa i vilken grad massorna behöver saneras. I vissa fall räcker det att tvätta eller neutralisera jorden, medan det i andra fall krävs biologisk behandling, termisk avdrivning av föroreningar eller inneslutning i en godkänd deponi.

Ifall massorna är alltför kraftigt förorenade, eller om sanering visar sig vara ekonomiskt eller tekniskt ogenomförbar, kan de behöva transporteras till en avfallsanläggning med särskilt tillstånd för farligt avfall. Det är väsentligt att följa gällande lagkrav och miljöbestämmelser för att inte riskera spridning av skadliga ämnen.

asfalt innehåller som bekant inte bara sten och grusmaterial utan även bindemedel av olika slag vilket gör att detta helt sonika inte bara går att krossa och sortera för vidare användning
Asfalt innehåller som bekant inte bara sten och grusmaterial, utan även bindemedel av olika slag, vilket gör att detta helt sonika inte bara går att krossa och sortera för vidare användning.

Återanvändning och återvinning inom övriga områden

Utanför bygg- och anläggningssektorn finner man återanvändning och återvinning i en rad olika branscher. Textilindustrin källsorterar gamla kläder för att återanvända tyger, eller återvinner fibrer till nya textilier. Inom elektroniksektorn återvinner man metaller som koppar, silver och guld ur uttjänt utrustning, medan vissa komponenter återanvänds direkt om de är fullt funktionella. Metallindustrier krossar och smälter skrot för att skapa ny råvara, och glas- och plastproducenter återvinner förpackningar till nya produkter. Även i hushållsnära avfallsinsamling är skillnaden mellan att använda något igen (till exempel en glasburk för sylt) och att lämna in det för återvinning (krossa glaset till nytt råglas) tydlig.

Andra ord för att återanvända eller återvinna

Inom den bredare diskussionen om cirkulär ekonomi dyker ibland begrepp som ”rekonditionering”, ”renovering” och ”upcycling” upp. Rekonditionering kan sägas vara en form av återanvändning där man återställer en produkt till nära nyskick, exempelvis renovering av maskiner eller fordon. Upcycling innebär att man förbättrar eller förädlar ett material för att skapa en produkt med högre värde än ursprungsprodukten. När det gäller schaktmassor används dock dessa termer mer sällan, eftersom fokus ligger på funktion snarare än estetik eller värdehöjning.

Kuriosa: Finns det något tredje alternativ, förutom att låta material gå till skrot?

Ja, i vissa fall kan material och massor användas som så kallade ”alternativa bränslen” eller fyllmedel i andra industriella processer. Till exempel kan vissa mineralhaltiga restprodukter (som inte längre är lämpliga i byggprojekt) användas i cementproduktion eller annan materialtillverkning. Andra möjligheter inkluderar geotekniska applikationer där massorna stabiliseras kemiskt och används för landskapsrestaurering eller bullervallar. På så sätt kan man undvika onödig deponering och samtidigt få ett nyttigt användningsområde för materialet. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer är målet att så lite avfall som möjligt ska hamna på deponi, och därför är det viktigt att hitta kreativa lösningar där både återanvändning, återvinning och andra industriella användningsområden utforskas.

Det finns alltså många steg mellan total skrotning eller deponering och att helt återanvända en massa i oförändrat skick. Genom samverkan mellan olika aktörer, tekniska innovationer (som siktskopor och mer avancerade reningsprocesser) och en växande efterfrågan på hållbara projekt, fortsätter branschen att utveckla nya metoder för att effektivare ta tillvara på massor.

Vi avrundar – skillnaden mellan återanvändning och återvinning inom massor

Sammanfattningsvis är återanvändning och återvinning två olika strategier för att förlänga livscykeln hos schaktmassor och andra byggmaterial. De används ibland synonymt i vardagligt tal, men skiljer sig i praktiken genom mängden bearbetning och i vilken utsträckning materialets ursprungliga form bevaras. Generellt sett anses återanvändning vara mer resurseffektivt eftersom det kräver mindre energi och bearbetning, medan återvinning är ett viktigt komplement när materialet inte kan återanvändas direkt. Även inom schaktmassor och masshantering är det alltså relevant att veta vad som skiljer återanvändning och återvinning åt – det handlar om både miljöpåverkan, tekniska processer och ekonomiska överväganden.

I takt med att miljömedvetenheten ökar och lagkraven skärps, blir det allt viktigare för bygg- och anläggningsbranschen att utforska alla möjligheter för att spara resurser. Oavsett om man använder en siktskopa för att sortera massor direkt på arbetsplatsen, eller om man bearbetar och renar materialet i en extern anläggning, är målet detsamma: att minska avfallet och maximera användningen av befintliga resurser i enlighet med principerna för en cirkulär ekonomi.

I nästa artikel här på Energinyheter fortsätter vi inom spåret vad gäller återvinning och återanvändning, men nu gäller det istället gummiåtervinning.