Vill du anlägga en damm på din egen tomt så går det ofta alldeles utmärkt bra, men det finns såklart en del regler, försiktighetsåtgärder och tillståndsprocesser som eventuellt kan aktualiseras. Dessa beror ofta på dammens storlek, placering och påverkan på omgivningen. I denna artikel går vi igenom vad en damm egentligen är, hur man använder dem, vilka lagar som gäller, samt ger vägledning i hur du kan gå tillväga för att skapa en hållbar vattenspegel på din mark. För dig som undrar hur många dammar som finns i Sverige eller som bara vill nörda ner dig i tekniska detaljer kring dammbygge och våtmarker – läs vidare.
Vad betecknar en damm?
En damm är i grunden en anlagd eller artificiell vattensamling, ofta avgränsad genom vall, dämning eller annan konstruktion för att hålla kvar vatten på en specifik plats. Definitionen kan variera beroende på kontext, men generellt syftar man på en vattenspegel som är skapad eller kraftigt påverkad av oss människor. Detta skiljer dammar från naturligt uppkomna vattenförekomster som småsjöar eller gölar.
Dammars storlek kan variera från ytor på några få kvadratmeter i privata trädgårdar till enorma industriella reservoarer och kraftverksmagasin på flera kvadratkilometer. Djupet kan vara allt från någon decimeter för enklare dekordammar, till många meter i de fall dammen ska fungera för bevattning, brandvattenreserv, fiskodling eller energiändamål. Om syftet är att skapa en våtmarksmiljö för biologisk mångfald behöver dammen ofta vara relativt grund, exempelvis 0,5–1,5 meter, med varierad bottentopografi för att gynna olika växt- och djurarter. Är målet däremot att lagra stora mängder vatten, för exempelvis bevattning i lantbruket, kan man behöva en dammdjup på flera meter.
Det här använder man dammar till
Dammar fyller en rad olika funktioner inom både privat, kommunal och industriell verksamhet. Ett urval av vanliga användningsområden är:
Dekoration och rekreation
En mindre damm i en trädgård kan utgöra en estetisk och lugnande plats, ofta kompletterad med näckrosor, vass och fiskar.
Våtmarksrestaurering och biologisk mångfald
Genom att anlägga våtmarker och småvatten kan man gynna ekosystem, fåglar, insekter och amfibier.
Bevattning och vattenhushållning
Inom jordbruket kan dammar fungera som vattenreservoarer, särskilt under torra somrar.
Brandvattenreserv
På landsbygden och inom skogsbruket kan branddammar vara en livsviktig del av räddningstjänstens beredskap.
Energi och kraft
Större dammar och vattenmagasin används för vattenkraft, vilket bidrar till energiutvinning.
Vattenrening
Ofta anläggs dammar för sedimentering och rening av dagvatten eller processvatten innan utsläpp i naturen.
Fördelar med att anlägga damm och våtmark
Att bygga en damm eller våtmark kan innebära flera positiva effekter, några av de mest utstående är bland annat dessa:
Ökad biologisk mångfald
Våtmarker är viktiga habitat för fåglar, groddjur, insekter och många växtarter. En artrik våtmark bidrar till ekologisk resiliens.
Naturlig vattenrening
Dammar med växtbälten kan reducera näringsämnen (som kväve och fosfor), tungmetaller och andra föroreningar genom sedimentation och upptag i växter.
Förbättrad vattenhushållning
Genom att hålla kvar vatten i landskapet minskas risken för översvämningar och torka. Dammen kan även fungera som reserv för bevattning.
Estetisk och rekreativ upplevelse
Vattenytor ger en rofylld atmosfär och kan användas för fiske, fågelskådning eller rena naturupplevelser.
Klimatnytta
Återskapande av våtmarker kan binda koldioxid i torv och minska utsläpp av växthusgaser, även om våtmarker samtidigt kan avge metan. En välplanerad våtmark kan dock ge positiv nettoeffekt på klimatet.
Ta del av alla dessa fördelar du också, anlita LIP AB på www.lipab.se inför ditt kommande projekt, speciellt om du söker ett professionellt utfört arbete inom grundläggning, anläggning och markarbete.
Anlägga en damm på tomten, är det okej?
Ja, man får i många fall bygga en damm på sin egen tomt, men det är inte alltid så enkelt som att bara gräva en grop och fylla den med vatten. Lokal topografi, hydrologi och juridiska aspekter måste beaktas. Ibland krävs varken formella tillstånd eller större myndighetskontakter om dammen är liten, och därmed inte påverkar omgivande vattenflöden eller allmänna intressen. Men redan vid måttligt större projekt kan olika regelverk träda i kraft. Det är klokt att i ett tidigt skede kontakta kommunen eller Länsstyrelsen för rådgivning, även när du planerar en relativt blygsam damm.
Dammbygge, hur går det till?
Hur man går tillväga för att anlägga en damm beror mycket på syfte, storlek och platsförutsättningar. En förenklad generell process kan se ut så här:
Förstudie och planering
Börja med att undersöka markförhållanden, vattentillgång samt eventuella skyddsområden. Gör en enkel projektskiss där du anger syfte (t.ex. dekoration, våtmark, bevattning), tänkt djup och yta, samt var överskottsmassor från grävningen ska placeras.
Myndighetskontakter
Kontakta kommunen och/eller Länsstyrelsen för att klarlägga om du behöver anmälan eller tillstånd enligt Miljöbalken och/eller Plan- och bygglagen. Vid större projekt kan en formell miljökonsekvensbeskrivning krävas.
Projektering och dimensionering
Ska du anlägga en större damm kan det vara lämpligt att anlita en teknisk konsult eller hydrogeolog. Det är viktigt att välja rätt bottenkonstruktion (t.ex. naturlig lera, geomembran, tätskikt av bentonit) för att undvika läckage och säkerställa stabilitet. Tänk också på eventuella dämningsanordningar och behov av överfallsbrädd eller annan avbördningslösning vid höga vattennivåer.
Grävning och anläggning
Vid själva utförandet är det centralt att följa den upprättade planen och sköta masshanteringen på ett sätt som inte påverkar omgivande mark negativt, samt att man i hög utsträckning bör återanvända eller återvinna materialet om möjligt.. Om man använder tätskikt ska detta installeras korrekt så att det inte uppstår glipor eller veck som orsakar framtida läckage.
Slutjustering och plantering
Efter att dammen fyllts med vatten behövs ofta ytterligare justeringar för att forma strandzoner och skapa skydd för växter och djurliv. Satsa gärna på inhemska vattenväxter och tänk på att en varierad djupzonering gynnar flera arter.
Lagar och regler för att anlägga en damm
De huvudsakliga regelverken i Sverige kring dammar och vattenverksamhet återfinns i:
Miljöbalken (SFS 1998:808)
Innehåller bestämmelser om vattenverksamhet och hänsyn till miljön. Anläggning av en damm kan klassas som vattenverksamhet, vilket gör att anmälan eller tillstånd kan krävas om dammen innebär väsentlig påverkan på vattenflöden, grundvatten eller närliggande ekosystem.
Plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900)
Styr vad man får bygga och hur mark får användas. Även om man ofta inte behöver bygglov för en mindre damm, kan kommunens detaljplan eller områdesbestämmelser medföra krav på bygglov, marklov eller anmälan.
Vattenlagstiftning och vattendomar
Stora dammprojekt, särskilt sådana som påverkar större vattendrag eller kräver omdirigering av naturliga flöden, kan behöva prövas av mark- och miljödomstol.
Föreskrifter från Länsstyrelsen och kommunen
Lokala föreskrifter kan reglera hur och var du får anlägga dammar. Vissa områden är skyddade genom naturreservat, strandskydd eller vattenskyddsområden.
Dammsäkerhetsregler
Om dammen är så stor att ett dammhaveri skulle kunna skada andra människor, egendom eller infrastruktur, gäller förordningar om dammsäkerhet. I dessa fall ställs krav på inspektioner, klassning och underhåll.
För att undvika problem är det viktigt att i tidigt skede undersöka vilka tillstånd som krävs. Ett vanligt missförstånd är att små privata dammar alltid är undantagna från byråkrati, men även en mindre damm kan ha effekter på omgivningen, exempelvis genom förändringar i grundvattennivån eller påverkan på dräneringssystem.
Mer om gällande föreskrifter kring dammar och våtmarker finner du hos förslagsvis Jordbruksverket.se.
Måste man hägna in en dammen?
Det finns ingen generell lag som säger att alla dammar måste hägnas in, men säkerhetsaspekten är särskilt viktig om dammen är belägen nära bostäder, lekplatser eller områden där barn vistas. En djup damm eller en vars kanter sluttar brant kan utgöra en drunkningsrisk. Därför kan det i vissa fall finnas krav från kommunen eller försäkringsbolaget på att stängsla in dammen eller sätta upp varningsskyltar.
I större eller samhällsviktiga dammar (t.ex. brandvattenreserver) kan mer omfattande säkerhetsföreskrifter gälla, inklusive regelbundna besiktningar och dokumentation kring dammens stabilitet. Allt detta syftar till att förhindra olyckor samt att förutse risker kopplade till översvämningar eller dammhaveri. Utöver inhägnad kan man överväga ett flackt sluttande strandparti eller en grund kantzon för att minimera risken för ofrivilligt fall i djupt vatten.
Antalet dammar i Sverige
Exakt hur många dammar som finns i Sverige är svårt att fastställa, eftersom det inte finns ett heltäckande register över alla småvatten, dekordammar och privata våtmarker. Däremot vet man att det finns flera tusen anlagda dammar som är så pass stora att de registrerats av myndigheter, exempelvis branddammar eller bevattningsdammar. Inom industri- och energisektorn finns även hundratals större reservoarer som används för vattenkraft och processvatten.
Tar man dessutom med alla mindre trädgårdsdammar och små våtmarker skapade i naturvårdssyfte, kan den totala siffran bli betydligt högre, sannolikt uppåt tiotusentals anlagda vattenspeglar. Sverige har en lång tradition av dikningsföretag, men på senare år har trenden delvis vänt; många markägare, myndigheter och ideella organisationer satsar istället på att återställa våtmarker för att gynna den biologiska mångfalden och förbättra vattenbalansen i landskapet.
Avslutande ord: anlägga damm – regler och hänsyn
Sammanfattningsvis är det fullt möjligt att anlägga en damm på sin egen mark, men det är viktigt att inte underskatta de regelverk och tekniska aspekter som kan bli aktuella. En framgångsrik damminvestering bygger på:
– God förstudie kring syfte, plats och miljöpåverkan.
– Tidig dialog med myndigheter för att klargöra vilka anmälningar eller tillstånd som krävs enligt Miljöbalken och Plan- och bygglagen.
– Omsorgsfull projektering av bottentätning, slänter, avbördningsmöjligheter och säkerhetsaspekter.
– Uppföljning och underhåll för att dammen ska fortsätta fungera på ett hållbart och säkert sätt.
Det är såklart alltid viktigt att följa gällande regler och riktlinjer för att anlägga en damm, sedermera att man genomfört ett noggrant arbete, vilket gör att både du och naturen gynnas av en väl utformad vattenspegel. Med en ansvarsfull strategi blir dammen inte bara en dekorativ del av landskapet, utan också en värdefull resurs för ekosystem, rekreation och – i större skala – för vårt samhälles behov av vatten.
