Enligt uppskattningar från bland annat Europeiska kommissionen och flera nationella byggmyndigheter, uppfyller i dag runt en fjärdedel av alla nyproducerade fastigheter inom EU olika hållbarhetskriterier, såsom energieffektivisering, minimerad klimatpåverkan och användning av miljöcertifierade material. Siffran ökar stadigt i takt med att lagstiftning, teknisk innovation och marknadens efterfrågan på hållbara lösningar blir allt mer långtgående. Samtidigt visar exempelvis Boverkets rapporter att andelen grönt byggande skiljer sig åt mellan länder och regioner, vilket pekar på ett växande men ännu inte fullt ut genomfört skifte inom hela byggsektorn. Att bygga med hänsyn till miljön och människors hälsa har blivit ett centralt tema för fastighetsägare, entreprenörer och beslutsfattare världen över. Men vad innebär det egentligen när man talar om “gröna byggnader”? Det är knappast färgen på fasaden det handlar om? Hur bygger man grönt, och vilka tekniska och ekonomiska aspekter måste man ta hänsyn till? Är det dyrare och mer tidskrävande, och hur mycket kan denna typ av byggande egentligen bidra till en lägre klimatpåverkan? Nedan följer en genomgång av dessa frågor, baserad på både branschpraxis och den senaste forskningen.
Gröna byggnader – är det färgen på fasaden eller?
Trots att begreppet “gröna byggnader” ibland missuppfattas är det sällan den bokstavliga färgen på fasaden som åsyftas. “Gröna” syftar här på ett byggnadsverk som uppfyller en rad miljörelaterade kriterier, såsom låg energiförbrukning, användning av hållbara material, effektiv vattenhushållning, minimering av avfall samt hälso- och komfortfrämjande åtgärder för de som vistas i byggnaden. Byggnaderna är ofta certifierade enligt olika miljöstandarder, exempelvis BREEAM, LEED, Svanen eller det svenska systemet Miljöbyggnad, vilka ställer krav på allt från byggprocessens påverkan på ekosystemet till byggnadens drift och förvaltning.
En grön byggnad karaktäriseras också av att den tar hela livscykeln i beaktande, från designstadiet till rivning eller återbruk av material. Detta innebär att man utvärderar hur konstruktionen påverkar både miljön och människors välbefinnande på lång sikt. Exempelvis kan gröna byggnader ha solceller för egen elproduktion, gröna tak för att förbättra lokal dagvattenhantering och isolering i toppklass för att minimera värmeläckage. Att bygga grönt har därför mindre med estetik att göra och desto mer med tekniskt avancerade och genomtänkta lösningar för hållbarhet.
Hur bygger man grönt?
Byggandet av gröna fastigheter börjar redan i planerings- och projekteringsfasen. Genom att utföra detaljerade energiberäkningar och ta hänsyn till lokala förutsättningar (som klimat, topografi och befintlig infrastruktur) kan man välja den mest optimala konstruktionen. Det innebär ofta att man prioriterar följande aspekter:
Energieffektivitet
Konstruktionen ska minimera energibehovet, bland annat genom avancerad isolering, smarta ventilationssystem med värmeåtervinning och effektiva klimatskal. Byggnader kan även orienteras mot söder för att utnyttja passiv solvärme.
Hållbara materialval
Man väljer material med låg klimatpåverkan och god livslängd, till exempel trä från certifierade skogar, återvunnet stål eller betong med minskad andel nyproducerad cement.
Grönytor och ekosystem
Tak- och fasadvegetation hjälper till att reglera temperatur, dämpa buller och förbättra den lokala biologiska mångfalden. Dessutom fördröjs regnvatten, vilket avlastar dagvattensystemen.
Tekniska system och styrning
System för avancerad driftövervakning ser till att energiförbrukningen optimeras kontinuerligt. Genom IoT-lösningar kan allt från belysning till uppvärmning styras och anpassas efter användarnas närvaro och behov.
Till syvende och sist handlar det om att integrera miljösmarta, resurseffektiva och människoorienterade perspektiv i hela byggprocessen, från projektering till driftsättning och fortlöpande underhåll.
Intresserad av att ta din fastighet till nästa nivå, ja bokstavligen? Spana in Scantron.se och deras utbud av digitala fastighetsboxar och passersystem.
Ökar kostnaderna gentemot att bygga traditionella byggnader?
En återkommande fråga är huruvida grönt byggande kostar mer. Initialt kan det vara förenat med något högre investeringskostnader på grund av avancerade tekniska system och certifieringskrav. Exempelvis kan kostnaden för att installera solpaneler, välja innovativa fasadmaterial eller bygga med korslimmat trä (CLT) i stället för konventionell betong i vissa fall vara högre. Samtidigt visar en rad studier, däribland från World Green Building Council, att driftkostnaderna och byggnadernas totalekonomi blir fördelaktigare över tid. Lägre energikostnader, minskat underhållsbehov och högt andrahandsvärde gör ofta att merinvesteringen betalar sig på sikt.
Dessutom har gröna byggnader en positiv inverkan på inomhusmiljön, vilket kan öka produktivitet och välmående hos de boende eller verksamma i byggnaden. Till exempel kan förbättrad luftkvalitet minska sjukfrånvaro i kontorsbyggnader, och god termisk komfort höjer trivseln för boende. Sådana indirekta vinster är svårare att beräkna men spelar stor roll för en långsiktigt hållbar fastighetsförvaltning.
Hur stor klimatpåverkan står byggindustrin för?
Bygg- och fastighetssektorn är enligt FN:s miljöprogram (UNEP) och IPCC en av de största källorna till globala koldioxidutsläpp, med andelar som ofta uppskattas till omkring 35–40 % av de totala utsläppen när man räknar in både uppförande av nya byggnader, transport av material och själva driften av byggnaderna. I Sverige uppskattar Boverket att byggsektorn ansvarar för cirka en femtedel av de inhemska koldioxidutsläppen. Skillnaderna mellan olika länder är dock stora beroende på vilken energikälla som dominerar i el- och värmeproduktionen, samt hur väl utvecklad infrastrukturen är för återvinning av byggmaterial.
Eftersom sektorn är så pass utsläppstung spelar byggande med lägre klimatpåverkan en avgörande roll i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Genom att välja klimatförbättrad betong, återvunna eller förnyelsebara material och införa cirkulära affärsmodeller kan mycket av utsläppen minskas redan i planeringsstadiet.
Såhär mycket kan energianvändningen minska med gröna byggnader
Det finns ingen enskild siffra som gäller för alla projekt, men branschorganisationer och forskningsinstitut pekar på betydande utsläppsbesparingar. Enligt International Energy Agency (IEA) kan energieffektiva byggnader, tillsammans med förnybar energi och smart styrning, minska den årliga energianvändningen med upp till 30–50 % jämfört med traditionella konstruktioner. Klimatpåverkan varierar dock beroende på region, energikälla och tekniska förutsättningar. Men att bygga grönt och certifiera enligt erkända miljösystem ger som regel tydliga förbättringar, inte bara i form av sänkta utsläpp utan även genom minskad vattenanvändning och förbättrad inneklimatkvalitet.
Teknisk utrustning som ger en miljösmart byggnad
En miljösmart byggnad nyttjar en rad tekniska lösningar för att optimera drift, spara resurser och öka komforten. Bland de vanligaste åtgärderna märker vi exempelvis:
Smart belysning som LED-lampor med sensorer för rörelsestyrning och dagsljusreglering.
Intelligenta styrsystem (BMS) som kontinuerligt övervakar energiförbrukningen och anpassar värme, ventilation och kyla i realtid.
Förnybara energikällor som solceller, solfångare och geotermisk värme.
Återvinning av spillvärme genom värmeväxlare, vilket ger en lägre total energiförbrukning.
Avancerade ventilationssystem (till exempel FTX) som säkerställer hög luftkvalitet samtidigt som värme återvinns.
Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt, och nya lösningar lanseras kontinuerligt. Allt mer talar för så kallade “smarta byggnader” som använder artificiell intelligens och IoT för att ytterligare optimera drift och energianvändning.
Är det lag på att bygga grönt?
Regelverken skiljer sig åt globalt, men en generell trend är att det införs allt tuffare krav på energiprestanda och utsläppsminimering. I EU regleras mycket av detta genom bland annat det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), som ställer krav på att nya byggnader ska vara nära-nollenergibyggnader (NZEB). I Sverige skärps exempelvis Boverkets byggregler (BBR) och energikrav successivt för att stimulera mer hållbara nybyggnationer. Renodlade krav på att “bygga grönt” existerar inte i meningen att alla måste certifiera sig enligt en särskild standard, men de skärpta energikraven och miljöbalkens bestämmelser pushar ändå marknaden i en grön riktning.
Ytterligare regelverk som EU:s taxonomi för hållbara investeringar påverkar även bankernas utlåning och investerarnas val, vilket indirekt skapar incitament för att bygga och förvalta grönt.
Mer om ”green buildings” och klimatpakten inom Europa finns på EU’s webbplats.
Bygga om befintliga hus och fastighet till gröna byggnader
Ett av de viktigaste och mest kostnadseffektiva sätten att minska byggsektorns totala klimatpåverkan är att energieffektivisera och förädla det befintliga byggnadsbeståndet. Många fastigheter går att renovera och förbättra avsevärt genom åtgärder som fasad- och takisolering, fönsterbyten, uppgradering av ventilationssystem och installation av energisnål belysning. Det är också möjligt att integrera solceller och andra förnybara energikällor i äldre byggnader, beroende på byggnadens utformning. Att förlänga byggnaders livslängd genom renovering och anpassning minskar behovet av nybyggnation och sparar därmed extremt stora mängder energi och material.
Kuriosa: När började man bygga med hållbarhet i åtanke?
Fröet till dagens gröna byggande kan spåras tillbaka till energikriserna på 1970-talet, då man på allvar insåg behovet av att minska energiförbrukningen i byggnader. Under 1980- och 1990-talen växte en mer omfattande miljömedvetenhet fram, vilket gav upphov till de första generationerna av gröna certifieringssystem. I Sverige har bland annat Boverket och Naturvårdsverket spelat viktiga roller i utvecklingen av riktlinjer för lågenergihus och miljöanpassad projektering. Under 2000-talet och framåt har arbetet med hållbart byggande intensifierats väsentligt, inte minst i ljuset av internationella klimatavtal och allt strängare nationella byggregler. Nya metoder, material och tekniker utvecklas kontinuerligt för att göra byggprocessen så resurseffektiv som möjligt, och det är numera kutym för större byggaktörer att beakta miljöaspekterna redan på ritbordet.
Vi summerar – gröna byggnader är framtiden
Avslutningsvis kan man säga att gröna byggnader inte bara handlar om energibesparingar och klimatnytta, utan också om att skapa trivsamma, hälsosamma och långsiktigt hållbara miljöer för människor. Visst kan den initiala kostnaden vara något högre än för traditionella byggnader, men den investeringen betalar sig ofta genom lägre driftkostnader, minskad miljöpåverkan och ökat fastighetsvärde. Byggindustrin står för en stor del av världens koldioxidutsläpp, men det finns också en betydande möjlighet för branschen att bli mer resurseffektiv, innovativ och klimatvänlig. Med allt mer avancerade tekniska lösningar och skärpta regelverk har grönt byggande kommit för att stanna, och det lär fortsätta växa i betydelse i takt med att både fastighetsägare och slutkunder inser vinsterna för såväl miljö som hälsa.
Smarta fastigheter jämställs ofta med gröna byggnader, mer om detta intressanta ämne i vår nästa artikel, klicka här.
