Alla projekt kräver faktiskt inte en geoteknisk undersökning, men så fort man planerar att bygga något som påverkar markens bärförmåga eller stabilitet, är en professionellt utförd undersökning starkt rekommenderad. Ett litet växthus på en stabil tomt kan ofta uppföras utan formell geoteknisk analys, men när det gäller större byggnationer, anläggningsprojekt eller infrastrukturdragningar är det nästintill ofrånkomligt att säkerställa att markens egenskaper är lämpliga. Inte bara för att undvika sättningar och sprickbildningar, utan även för att följa de krav och rekommendationer som olika myndigheter ställer på byggnaders säkerhet och hållbarhet.
Det här innebär geoteknisk undersökning
En geoteknisk undersökning, eller geoteknisk utredning, är en systematisk analys av markens och jordens egenskaper på en byggplats. Man undersöker jordlagerföljd, grundvattennivåer och markens bärighet för att kunna förutse hur byggnationer eller anläggningar kommer att påverkas. Det handlar i grunden om att förstå samspelet mellan jord, grundvatten och konstruktion för att minimera risker som sättningar, ras eller andra skador över tid.
Rent praktiskt omfattar geotekniska utredningar allt från provtagning och laboratorieanalyser av jordprover till fältstudier med avancerade mätinstrument. Ibland inkluderar undersökningen också kartläggning av områdets geologi och eventuella geohydrologiska förhållanden, särskilt om grundvatten står högt eller om marken är instabil. Detta gör att man kan dimensionera grundläggning, pålning eller andra stabiliserande åtgärder på ett säkert och prismässigt bra sätt, innan spaden sätts i marken och schaktarbetet körs igång.
Vad ger undersökningen svar på?
En geoteknisk undersökning ger svar på flera kritiska frågor som rör markens beskaffenhet. Exempelvis kan man fastställa jordens hållfasthet och genomsläpplighet för vatten, vilket är centralt för att beräkna hur mycket belastning som kan läggas på marken. Man får även en uppfattning om risk för jordskred, sättningsproblem och behov av särskilda åtgärder för att förstärka undergrunden.
I slutänden är syftet att ta fram rekommendationer för hur byggprojektet ska utformas. Det kan till exempel handla om val av grundläggningstyp (platta på mark, källarlösning, pålning eller sula), behov av dräneringssystem eller sätt att hantera högt grundvatten. Utan dessa insikter är det lätt att felbedöma förutsättningarna, vilket kan leda till både ekonomiska och säkerhetsmässiga problem i framtiden.
Då behöver man göra en geoteknisk utredning
Rent generellt så krävs en geoteknisk undersökning när projektet är av sådan karaktär att det kan uppstå risker för skador eller instabilitet i marken. Vanliga exempel är nybyggnationer av flerbostadshus, industrianläggningar, vägar, järnvägar, större parkeringsplatser eller hamnar. Även vid omfattande renoveringar, där man till exempel planerar att gräva ut en befintlig källare eller förbereda marken för en tung anläggning, är en geoteknisk utredning ofta nödvändig.
Bygglovsmyndigheter och andra instanser kan ställa specifika krav på omfattningen av dessa undersökningar. För att inte riskera att stå utan nödvändiga tillstånd eller att senare upptäcka att marken inte klarar den tänkta belastningen, bör man alltid stämma av med lokala myndigheter eller erfarna konsulter.
Extra viktigt i vissa delar av landet!
Geotekniska utredningar är särskilt betydelsefulla i områden med lerjordar, vilket är vanligt i exempelvis västra Sverige och längs många av landets kustområden. På Västkusten och i vissa delar av Mälardalen, där leran kan vara både djup och tjock, är risken för sättningar och ras förhållandevis högre än på platser med fast berggrund nära ytan.
Det betyder inte att man helt kan bortse från en geoteknisk undersökning i landets övriga delar – varje region har sina egna utmaningar. Exempelvis kan Norra Sverige, med tjäle och permafrostzoner i vissa områden, kräva utredningar som fokuserar på hur marken beter sig under vinterhalvåret. Vid större byggnationer gör man därför bäst i att inte enbart förlita sig på generella antaganden om området, utan istället genomföra faktiska mätningar och provtagningar.
Såhär går en geoteknisk undersökning till
En geoteknisk undersökning utförs vanligen i flera steg. Först görs en grundlig fältundersökning där specialister tar jord- och ibland bergprover från olika djup. Detta sker ofta med hjälp av geotekniska borriggar som kan borra sig genom olika jordlager. Man mäter även grundvattennivåer via grundvattenrör, så kallade observationsrör, som installeras i borrhålen.
Vid sidan av dessa borrningar kan man använda seismiska metoder för att mäta jordlagrens geofysiska egenskaper, exempelvis genom att skicka vibrationspulser genom marken och tolka hur ljudvågor fortplantar sig. I laboratoriet undersöker man jordprovens kornfördelning, hållfasthet och vatteninnehåll. Man mäter bland annat skjuvhållfasthet och konsistens för leror. Instrument som konpenetrationssonder (CPTU) används ofta för att mäta motstånd i lerjord och bestämma varv av olika jordlager. Genom sådana analyser kan man förutsäga hur marken förväntas bete sig under belastning och över tid.
Tidsaspekt
Tidsåtgången beror på projektets omfattning och platsens förhållanden. En mindre undersökning för ett enskilt husbygge kan ibland vara avklarad inom några veckor, inklusive borrningar och laboratorieanalyser. För större infrastrukturprojekt, som exempelvis väg- eller brobyggen, kan däremot den geotekniska fasen ta flera månader eller till och med år om omfattande fältstudier och upprepade provtagningar behövs.
Ofta är själva borrningsfasen och mätningarna relativt snabba, kanske några dagar till en vecka. Därefter krävs tid för att analysera data i laboratoriet och sammanställa resultaten i en teknisk rapport med rekommendationer. För att få en bättre tidsuppskattning bör man i ett tidigt skede kontakta en geoteknisk konsult och presentera projektets omfattning samt platsens förutsättningar.
Prisbild
Kostnaden för en geoteknisk undersökning kan variera kraftigt beroende på hur pass omfattande projektet är, samt vilken typ av analyser och utrustning som krävs. För ett mindre villaprojekt kan priset ibland ligga mellan 20 000 och 60 000 kronor, om det bara krävs några få borrpunkter och enklare analyser i laboratoriet. För större projekt, exempelvis flerbostadshus eller brobyggen, kan kostnaderna lätt överstiga ett par hundratusen kronor, och i vissa fall nå upp i miljonbelopp om undersökningen omfattar avancerade mätmetoder, djupa borrningar och långvariga laboratorietester.
En grundläggande rekommendation är att ta in offerter från flera geotekniska firmor. Man bör vara tydlig med vilken nivå av noggrannhet och vilka typer av analyser man förväntar sig. Ibland kan det bli dyrare att spara in på undersökningen initialt, eftersom upptäckta markproblem i ett senare skede kan generera betydligt högre kostnader och försenade projekt.
Men, kan jag inte göra utredningen själv då?
Det är i princip möjligt att ta enklare jordprover på egen hand, särskilt om man är kunnig inom geoteknik eller har tillgång till de rätta verktygen. Dock är en fullständig geoteknisk undersökning en komplex process som kräver professionella borriggar, laboratorieanalys och tolkning av data i en teknisk rapport. Många kommuner och försäkringsbolag kräver dessutom en certifierad eller åtminstone en erfaren geoteknisk expert som kan garantera att undersökningen följer gällande normer.
För den som bara vill ha en fingervisning om marken inför en enklare byggnation kan det räcka med en ytlig provtagning och grov bedömning, men för alltmer avancerade byggprojekt bör man anlita fackfolk. Att undersöka marken ordentligt innebär inte bara att man uppfyller myndighetskrav, utan också att man minskar risken för dyra och potentiellt farliga misstag längre fram.
Kuriosa: Då började man med dessa undersökningar
Geotekniska principer har studerats av ingenjörer och forskare i århundraden, men den moderna geotekniken tog form först under tidigt 1900-tal med namn som Karl Terzaghi, ofta kallad ”geoteknikens fader”. Redan under antiken kände man till grundläggande markegenskaper, framförallt genom praktisk erfarenhet av mur- och brobyggen. Men det var först i och med industrialiseringen som systematiska metoder för jordprov och bärighetsberäkningar växte fram.
I Sverige började geoteknisk forskning och tillämpning på allvar ta fart under första hälften av 1900-talet, mycket tack vare väg- och järnvägsbyggandet. Före det förlitade man sig huvudsakligen på ”trial and error” när större konstruktioner skulle uppföras. Med dagens avancerade instrument och analyser har geotekniska undersökningar blivit en naturlig del av nästan varje medelstort och stort byggprojekt, vilket minimerar risken för oönskade överraskningar och skador.
Summering – geoteknisk undersökning för att slippa tråkiga överraskningar!
En geoteknisk markundersökning är med andra ord inte bara ett formellt steg i byggprocessen, utan en verklig investering i både säkerhet, hållbarhet och långsiktig ekonomi, utan att ens överdriva! När marken är grundligt analyserad blir det enklare att välja lämpliga konstruktionsmetoder och anpassa projektet till verkliga förhållanden. Oavsett om man planerar ett större infrastrukturprojekt i västra Sverige, där lerjordarnas egenskaper noga måste kartläggas, eller vill uppföra ett mindre hus på berggrund i norr, är det värt att ta reda på vilka förutsättningar som gäller under ytan. På så sätt säkerställer man att byggnationen får en trygg och stabil grund att vila på – både bokstavligt och ekonomiskt.
I nästa artikel här på Energinyheter så fortsätter vi att snacka mark, men nu vänder vi skutan mot markavstyckning och tomtindelning istället! Missa inte detta.
