Har du alltid trott att ett högt U-värde är bättre än ett lågt, när målet är energibesparing? Faktum är, att det är precis tvärtom! Ju lägre U-värde ett fönster har, desto mindre värme släpper det ut. Ett lågt U-värde betyder alltså bättre isoleringsförmåga, lägre värmeförluster och ofta ett jämnare och behagligare inomhusklimat.
För dig som vill minska energianvändningen i huset, lokalen eller annan fastighet, så är fönstrens U-värde därför ett av de viktigaste begreppen att sätta sig in i. Fönster är nämligen en av klimatskalets mest intressanta byggdelar ur ett tekniskt perspektiv. De ska släppa in ljus, stå emot väder, ha en snygg design och samtidigt isolera mot en vargavinter.
Vi förklarar U-värde för olika byggnadsdelar!
Ett så kallat U-värde är ett mått på hur mycket värme som passerar genom en byggdel. Det kan alltså handla om alltifrån fönster, dörrar, väggar, tak, golv, portar eller andra delar av en byggnads klimatskal, dvs. inte bara fönster.
Enheten är W/m²K, vilket betyder watt per kvadratmeter och kelvin. I vardagliga termer kan man säga att U-värdet visar hur ”värmeläckande” en konstruktion är.
Ett högt U-värde betyder att mycket värme passerar genom byggdelen. Ett lågt U-värde betyder att byggdelen isolerar bättre. För energibesparing är det alltså det låga värdet man vill åt.
Om en vägg, ett tak eller ett fönster har lågt U-värde behöver uppvärmningssystemet arbeta mindre för att hålla samma inomhustemperatur. Det ger lägre energianvändning, bättre komfort och ofta minskad klimatpåverkan.
Detta betyder bokstaven U – i U-värde
Bokstaven U är faktiskt den tekniska symbolen för värmegenomgångskoefficient. På engelska pratar man ofta om thermal transmittance.
Det är alltså inte en svensk förkortning för ”uppvärmning”, även om det nästan hade varit för bra för att vara sant. U beskriver hur mycket värme som transporteras genom en konstruktion när det finns en temperaturskillnad mellan två sidor.
Man kan också jämföra U-värdet med R-värdet, som är värmemotstånd. R-värdet beskriver hur bra något står emot värmeflöde, medan U-värdet beskriver hur mycket värme som faktiskt släpps igenom. Högt R-värde är bra. Lågt U-värde är bra. Byggfysikens yin och yang, ungefär.
Vässa dina mattekunskaper: Såhär beräknas värmeförlusten
Den enkla principen för värmeförlust lyder enligt följande formel, vilket kan vara lite spännande att känna till om man vill se över sina egna fönster:
Värmeförlust = U-värde × area × temperaturskillnad
Om ett fönster har U-värde 1,0, en area på 1 m² och temperaturskillnaden mellan inne och ute är 30 grader, blir värmeförlusten cirka 30 watt.
Har samma yta på fönstret istället U-värde 3,0, ja då blir värmeförlusten cirka 90 watt. Skillnaden är alltså 60 watt vid samma tillfälle, vilket är ganska mycket! Under en hel vintersäsong kan detta motsvara en betydande mängd energi.
Det är därför U-värde inte bara är en tråkig siffra i en produktbroschyr, utan ett direkt mått på hur mycket värme, komfort och pengar som riskerar att försvinna rakt ut genom klimatskalet.
U-värde på glaset, karmen eller hela fönstret?
När man pratar om U-värde för ett fönster, så är det viktigt att känna till vilket värde som faktiskt avses. Det finns nämligen flera olika punkter på just detta!
Ug beskriver glasets U-värde. Uf beskriver karmens och bågens U-värde. Uw beskriver hela fönstrets U-värde, inklusive glas, karm, båge och kantzoner.
Det mest relevanta värdet för fastighetsägare, projektörer och beställare är normalt sett Uw, eftersom det visar hur hela fönstret presterar i praktiken. Ett glas kan ha mycket bra isoleringsvärde, men om karm, båge, distansprofil eller tätningar är sämre dras totalvärdet upp.
Det är lite som att köpa en superisolerad termos men lämna locket på glänt. Konstruktionen måste fungera som helhet.
Från gamla kopplade bågar till dagens isolerglasfönster!
Äldre och moderna fönster skiljer sig åt väldigt mycket i dess effektivitet. Ett enkelglas kan ha ett U-värde runt 5–6 W/m²K. Äldre tvåglasfönster ligger ofta omkring 2,5–3,0. Vanliga äldre treglasfönster kan ligga runt 1,8–2,0.
Moderna energifönster, såsom PVC-fönster, hamnar dock ofta kring 0,9–1,2, medan högpresterande treglasfönster och passivhusfönster kan nå ned mot cirka 0,7–0,8 för hela konstruktionen.
Det innebär att ett modernt fönster kan minska värmeförlusten rejält mycket jämfört mot äldre enheter. Skillnaden märks inte bara på energianvändningen, utan även på kallras, yttemperatur, dragkänsla och komfort nära fönstret. Samt förstås elräkningen.
| Typ av fönster | Typiskt U-värde |
|---|---|
| Enkelglas | cirka 5,0–6,0 |
| Äldre tvåglasfönster | cirka 2,5–3,0 |
| Äldre treglasfönster | cirka 1,8–2,0 |
| Modernt tvåglas energifönster | cirka 1,1–1,4 |
| Modernt treglas energifönster | cirka 0,8–1,1 |
| Passivhusfönster | cirka 0,7–0,8 |
Notis! Passivhus är alltså byggnader som är duktigt bra isolerade, och värms i princip upp av solljus, människorna som bor och vistas där, samt diverse hushållsapparater.
Illustration på hur U-värde fungerar för fönster
Glaset har störst påverkan, på sätt och vis
Det är lätt att tro att allt handlar om glaset, men så enkelt är det inte, men nästan! Glaset är oerhört viktigt eftersom det utgör en stor del av fönstrets yta, men helheten avgör i slutändan.
Utgör drygt 70%!
Isolerglasets uppbyggnad påverkar hela 60-80% av U-värdet, vilket är en hel del, den saken är klar! Antalet glas, avståndet mellan glasen, gasfyllningen och eventuella lågemissionsbeläggningar spelar stor roll. Energiglas har en tunn beläggning som reflekterar värmestrålning tillbaka in i rummet.
Varmkantsprofiler i moderna enheter
Även distansprofilen mellan glasen, i ett isolerglas, gör skillnad. Äldre profiler av aluminium kan skapa köldbryggor, medan varmkantsprofiler minskar värmeförlusten vid glasets kant.
Är karmen och bågen i trä, PVC eller ren aluminium?
Karm och båge är också av stor betydelse, som sagt. Här ingår material, isolering, profilernas geometri och konstruktion, som samtliga påverkar Uf-värdet. Tätningslister och beslag avgör hur tätt fönstret sluter, och montaget i väggen kan antingen bevara eller förstöra mycket av fönstrets teoretiska prestanda.
Med andra ord: ett lågt U-värde kräver att man har koll på allt, från glasproduktion och tillverkning till transport, montage och underhåll över tid, om man ska vara petnoga.
Energiglas, argongas och läckage över tid
Visste du att så kallat energiglas och argongas är två vanliga tekniker för att sänka specifikt U-värdet i isolerglas?
Energiglas har en lågemissionsbeläggning, ofta kallad low-e, som minskar värmestrålningen genom glaset. Argongas används mellan glasrutorna eftersom argon leder värme sämre än vanlig luft.
Ett standard isolerglas utan modern energibeläggning kan ha ett betydligt högre U-värde än ett isolerglas med energiglas och argon. I praktiken kan förbättringen vara stor: från omkring 2,7–3,0 ned mot cirka 1,0–1,2 för glasdelen, beroende på konstruktion.
Om argongasen läcker ut över tid ersätts den gradvis av luft. Då försämras isoleringsförmågan och U-värdet blir högre. Fönstret slutar inte fungera över en natt, men det tappar en del av sin energiprestanda. Därför är kvaliteten på isolerglasets kantförsegling och produktion mycket viktig.
Hur stor blir energibesparingen med lågt U-värde?
Energibesparingen genom ytan på fönsterna är i princip proportionell mot skillnaden i U-värde.
Om man byter från gamla tvåglasfönster med U-värde 3,0 till moderna fönster med U-värde 1,0 minskar värmeförlusten genom fönstren med cirka 67 procent. Byter man från U-värde 2,0 till 1,0 blir minskningen cirka 50 procent.
Runt 14-15% i besparing per år – av husets energibehov
Det betyder inte automatiskt att hela byggnadens energianvändning sjunker lika mycket, såsom 50%, 67% eller liknande, för det vore för bra för att vara sant. Ventilation, tak, väggar, grund, varmvatten, inomhustemperatur och beteende påverkar också. Men i byggnader med stora fönsterytor, äldre glas eller dragiga konstruktioner kan effekten bli mycket kännbar, ofta pratar man om runt 15% i energibesparing, generellt sett.
Dessutom handlar energibesparing inte bara om kilowattimmar. Varmare ytor inomhus, gör såklart att de flesta personer ofta upplever rummet som behagligare, även vid något lägre lufttemperatur. Det är en slags komfortekonomi i praktiken.
Tabell: Temperaturen på insidan av glaset, vid olika scenarier
En av de mest konkreta effekterna av lågt U-värde är att det innersta glasets sida, som pekar mot insidan av rummet, blir varmare. Det minskar kallras och obehag nära fönstret.
Tabellen här nedan visar en förenklad uppskattning vid +20 °C inne och –10 °C ute.
| U-värde | Exempel på fönster | Ca temp på innerglasets rumssida |
|---|---|---|
| 5,8 | Enkelglas | –2,6 °C |
| 3,0 | Äldre tvåglas | 8,3 °C |
| 2,0 | Äldre treglas | 12,2 °C |
| 1,2 | Modernt energifönster | 15,3 °C |
| 1,0 | Energieffektivt fönster | 16,1 °C |
| 0,8 | Högpresterande treglas | 16,9 °C |
| 0,6 | Passivhusnivå | 17,7 °C |
Siffrorna är pedagogiska snarare än laboratorieexakta, men de beskriver ändå en intressant sak, och det är varför lågt U-värde känns i kroppen. Skillnaden mellan ett kallt enkelglas och ett modernt energifönster är inte bara subtil, utan det är skillnaden mellan ”var är filten?” och ”här kan man faktiskt sitta och koppla av”.
G-värde vs U-värde: Vad är skillnaden för ett fönster?
Visste du att det finns något som heter G-värde också? Detta ska dock inte blandas ihop med U-värde, då de beskriver helt olika saker.
U-värdet visar hur mycket värme som försvinner ut genom fönstret. G-värdet visar å andra sidan hur mycket solenergi som släpps in genom glaset.
Ett lågt U-värde är nästan alltid positivt för energibesparing i kallt klimat. G-värdet måste däremot balanseras. Ett högt G-värde kan ge härlig solvärme under vintern, men kan också skapa för höga temperaturer på sommaren. Ett lägre G-värde kan vara smart i stora fasader som pekar söder- och väster, särskilt i kontor, skolor eller moderna välisolerade byggnader.
Saker som påverkar G-värdet är exempelvis typ av isolerglas (om det har energiglas, argon, solskyddsglas…), solfilm, markiser och dylikt.
Det bästa valet, skulle vi därför säga, beror på väderstreck, avskärmning, byggnadens användning, ventilation och sedermera vad man har för krav på komforten tillika inomhusklimatet.
Mät upp värmeflödet i er fastighet
Visste du att man kan mäta upp U-värdet i en befintlig byggnad? Dock inte med en enkel IR-termometer, skämt åsido.
En värmekamera kan vara mycket användbar för att hitta kalla ytor, köldbryggor, otätheter och montageproblem. Den visar dock inte automatiskt ett exakt U-värde.
För mer seriös mätning används värmeflödesmätare, ofta kallade heat flow meters. Då mäter man värmeflöde genom byggdelen samt temperatur på båda sidor under en längre period. Det kan användas för väggar, tak, golv, dörrar och ibland fönster. Tyvärr är dock fönster extra svåra eftersom solstrålning, kanter, läckage och varierande väder påverkar resultatet, därför är det bäst att räkna fram detta värde baserat på vad det är för fönster, helt enkelt.
Sådana här instrument kan för övrigt köpas, hyras eller användas via energikonsulter, mättekniker, laboratorier och byggnadsfysiker. För de flesta projekt används dock deklarerade produktvärden, medan mätning på plats främst är aktuellt vid felsökning, verifiering eller när någon vill gå full byggfysik-nörd. Vilket vi förstås respekterar det också.
Sammanfattning: därför är lågt U-värde viktigt för fönster
U-värde för fönster är bland det viktigaste för energieffektiva byggnader. Ju lägre U-värde ett fönster har, desto mindre värme förloras genom konstruktionen. Det ger lägre energianvändning, bättre inomhusklimat, varmare glasytor och ofta minskad risk för kallras och kondens på insidan.
Men det räcker inte att titta på enbart glaset, även om det utgör en stor del. Hela fönstret spelar roll! Glas, gasfyllning, beläggning, distansprofil, karm & båge (träfönster, aluminiumfönster, trä/alu, PVC), tätningslister och montage. Därför bör man i första hand jämföra Uw-värdet, alltså U-värdet för hela fönsterkonstruktionen.
Moderna energifönster med lågt U-värde kan minska värmeförlusten genom fönstren med upp till omkring två tredjedelar jämfört med äldre tvåglasfönster. När tekniken kombineras med en bra design, rätt G-värde och korrekt montering, så blir resultatet inte bara energieffektivt, utan också bekvämt, hållbart och något att räkna med långt in i framtiden.
Summa summarum: ett lågt U-värde är inte bara en liten ”teknikalitet”, utan skillnaden mellan att värma huset eller att värma trädgården där utanför.
Tips! Spana in vår nästkommande artikel om gröna byggnader, vilket är direkt relaterat till bland annat U-värde.
