Alla schaktmassor kan dessvärre inte återanvändas på grund av varierande kvalitet och föroreningsnivåer. Vissa schaktmassor är lämpliga för återanvändning som fyllnadsmaterial, medan andra måste transporteras till särskilda deponier för att förhindra miljöpåverkan. Vi gräver djupare i detta ämne här nedan och tar reda på vad schaktmassor är och hur materialet hanteras i olika situationer.
Vad menas med schaktmassor – Användningsområde?
Schaktmassor är material som uppstår när man gräver eller schaktar vid byggnadsprojekt, infrastrukturutveckling eller vid andra markarbeten. Massorna kan bestå av jord, grus, sand, lera, sten eller blandningar av dessa material. I vissa fall kan schaktmassorna också innehålla rester från rivningsarbeten eller andra förorenade material som kräver speciell hantering.
Användningsområdena för rena schaktmassor kan variera, där de ofta används som fyllnadsmaterial i nya byggprojekt, för att förstärka marken eller skapa stabil grund. Återanvändning av dessa massor kan vara en del av en cirkulär ekonomi där man minimerar användningen av nya råvaror och maximerar nyttan av befintliga resurser.
Vilka schaktmassor kan återanvändas som fyllnadsmaterial?
Alla schaktmassor är inte lika; möjligheten att återanvända dem beror på materialets egenskaper och dess renhet. Massor som är fria från föroreningar och har rätt kornstorlek och kompakterbarhet är ofta lämpliga som fyllnadsmaterial. Exempel på återanvändbara massor inkluderar:
Jord och lera
Dessa kan användas för att fylla igen områden eller skapa grundstabilitet.
Sand och grus
Om materialet är rent och uppfyller vissa specifikationer kan det användas för att förstärka vägar eller för dränering.
Krossad sten
Är ofta stabilt och används för att förstärka underlag eller skapa dränering i byggprojekt.
Att återanvända dessa material är inte bara ett sätt att spara in pengar, utan minskar också belastningen på deponier och minskar behovet av att transportera bort massor. Ett gott val för miljön helt enkelt.
Återanvändning direkt på plats med siktskopa till grävmaskin eller hjullastare
Schaktmassor kan återvinnas direkt på plats med hjälp av siktskopor och sorteringsskopor, vilket har blivit en alltmer populär metod inom bygg- och anläggningssektorn, tack vare dess både praktiska och ekonomiska fördelar. Genom att använda dessa specialverktyg monterade på grävmaskiner eller hjullastare kan arbetsplatser effektivisera processen att sortera och bearbeta stora mängder schaktmassor direkt där de uppstår. Detta innebär inte bara ett minskat behov av transport utan även att återanvändningsbara massor omedelbart kan återinföras i projektet som fyllnadsmaterial.
En stor fördel med siktskopor är deras egenskap att snabbt och noggrant separera olika fraktioner, vilket gör det möjligt att isolera användbart material från oönskade eller potentiellt förorenade delar. På så sätt kan rena massor återanvändas omedelbart, medan endast det obrukbara eller kontaminerade materialet behöver transporteras iväg för särskild behandling. Denna metod förbättrar både arbetsflödet och minskar projektets miljöpåverkan genom att minimera behovet av bortforsling och deponering.
Fördelarna med siktskopor – En närmare titt på godsakerna
Effektiv bearbetning på plats
Siktskopor möjliggör att material snabbt kan sorteras och bearbetas där det uppstår. Denna effektivitet är avgörande för stora projekt där stora mängder massor ska hanteras, eftersom onödiga transporter kan undvikas. Genom att bearbeta materialet på plats kan man undvika stillestånd och hålla projektet inom tidplanen.
Flexibilitet och anpassning till olika material
Skoporna är konstruerade för att hantera en mängd olika material, från finare jord till grövre sten. Detta gör att entreprenörer kan anpassa sorteringen efter projektets specifika behov och krav, oavsett om det gäller för att skapa dräneringslager, förstärka underlag eller andra byggnadstekniska ändamål.
Minskade kostnader för bortforsling och deponi
Eftersom endast icke-återanvändbart material transporteras bort minskar transportkostnaderna betydligt. Detta sparar inte bara pengar utan minskar även bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen som annars skulle uppstå vid transporter till deponier. Detta är särskilt värdefullt för projekt med höga miljökrav, där man eftersträvar en så låg miljöpåverkan som möjligt.
Ökad precision och kvalitet i slutprodukterna
Genom att använda siktskopor kan man säkerställa att de massor som återanvänds är av rätt kvalitet och lämplighet för projektet. Det möjliggör skapandet av mer homogena och stabila fyllnadsmaterial som bidrar till långsiktigt hållbara konstruktioner.
Med andra ord är återanvändning på plats, med hjälp av siktskopor och sorteringsskopor, inte bara en miljövänlig lösning utan även en kostnadseffektiv och praktisk metod som gynnar projektets totala framgång. Denna teknik bidrar till att minska de totala logistikkraven och främjar ett mer hållbart sätt att hantera schaktmassor inom bygg- och anläggningssektorn.
Vill du också kunna omvandla jord, grus och sten till användbart material, direkt på din byggarbetsplats utan omständliga körningar fram och tillbaka till en grusgrop? Investera då i en ny och modern siktskopa från ALLU Sverige, även kallad sorteringsskopa eller rentav krosskopa. Ibland stämmer det att ”kärt barn har många namn”, helt enkelt.
Hur blir man av med schaktmassor som inte kan återanvändas?
När schaktmassor dock inte uppfyller kraven för återanvändning eller innehåller föroreningar, krävs det att dessa skickas till en deponi eller en återvinningsanläggning för bearbetning och slutbehandling. Många deponier är särskilt godkända för att ta emot förorenade massor, och de kan utföra nödvändiga analyser och behandlingsåtgärder för att förhindra miljöpåverkan.
Alternativ för hantering av schaktmassor som inte kan återanvändas:
Deponering
För massor som inte kan behandlas eller återanvändas.
Särskilda återvinningsanläggningar
Dessa kan bearbeta och neutralisera förorenade material för att minska miljöpåverkan.
Att välja rätt behandlingsmetod för dessa massor är mycket viktigt och regleras av strikta myndighetskrav som säkerställer att material hanteras säkert och miljövänligt.
Vad räknas som förorenade massor?
Förorenade massor är material som innehåller farliga ämnen som tungmetaller, olja, asbest, kemikalier eller andra miljöfarliga ämnen. Dessa massor kan ha uppstått vid byggnadsarbeten i förorenad mark, gamla industritomter, eller områden som tidigare använts för hantering av farliga ämnen. Förorenade massor måste hanteras med stor försiktighet för att minimera risker för människors hälsa och miljön.
Flera faktorer avgör om schaktmassor räknas som förorenade, bland annat:
Förekomst av miljöfarliga ämnen
Till exempel tungmetaller eller olja.
Placering av ursprungsmarken
Områden nära industritomter eller platser med kända föroreningar.
Analyser
Genom laboratorieanalyser kan innehållet i massorna bedömas och rätt behandlingsmetod fastställas.
Vad kostar bortforsling av schaktmassor?
Kostnaden för bortforsling av schaktmassor varierar beroende på mängd, typ av material och avstånd till mottagningsanläggningen. Schaktmassor som är rena och återanvändbara är oftast billigare att hantera, medan förorenade massor kräver särskild behandling och kan bli dyrare. Faktorer som påverkar kostnaden inkluderar:
Typ av material
Rena massor är billigare att hantera än förorenade.
Transportavstånd
Ju längre avstånd till mottagningsanläggningen, desto högre kostnad.
Behandlingskrav
Förorenade massor kan kräva avancerad behandling innan de kan deponeras.
Att använda siktskopor och sorteringsskopor kan som sagt minska kostnaderna, eftersom en del av massorna kan återanvändas direkt, och därmed behöver man inte transportera bort allt material.
I korthet kan man säga att kostnaden ligger på 100-1000 kr per m3, beroende på om det är rent eller förorenat avfall. Givetvis kan priset sticka iväg mer än såhär, detta är enbart en fingervisning. Har man ”tur” så kan det rentav bli kostnadsfritt att göra sig av med rena massor, utifall en annan firma önskar fyllnad till sitt projekt!
Vem tar emot schaktmassor?
Flera olika typer av anläggningar tar emot schaktmassor beroende på deras kvalitet och sammansättning. För rena massor finns ofta särskilda fyllnadslager där materialet kan användas direkt som fyllnadsmaterial. För förorenade massor krävs däremot godkända deponier eller återvinningsanläggningar med möjlighet att behandla farliga ämnen.
Exempel på mottagare:
Återvinningsanläggningar
Bearbetar och behandlar förorenade massor.
Deponier
Tar emot massor som inte kan återanvändas.
Byggprojekt
Rena schaktmassor kan användas som fyllnadsmaterial i andra projekt.
Vilken myndighet har ansvaret kring området kring masshantering?
Hanteringen av schaktmassor regleras av flera myndigheter för att säkerställa att hanteringen sker säkert och miljövänligt. I Sverige är det främst Naturvårdsverket som har övergripande ansvar för miljöregler kring avfall och hantering av schaktmassor, men även Länsstyrelsen i respektive län. Kommunala miljömyndigheter har också ansvar för att övervaka och säkerställa att lokala verksamheter följer gällande regler.
Naturvårdsverket utfärdar riktlinjer och rekommendationer kring:
Miljösäker hantering
Av schaktmassor / fyllnadsmassor.
Krav på dokumentation
Tydliga uppgifter kring mängd och sammansättning.
Behandling av förorenade massor
Specifika riktlinjer för farliga ämnen.
Kommunen kan dessutom ha egna krav och rekommendationer, speciellt om arbetet sker i närheten av känsliga naturområden eller bebyggelse.
Vi summerar – Att göra sig av med schaktmaterial
Sammanfattningsvis kräver hanteringen av schaktmassor noggrann planering, särskilt om de innehåller föroreningar. Återanvändning genom cirkulär masshantering är ett kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ där det är möjligt, och användningen av siktskopor och sorteringsskopor kan underlätta detta direkt på byggarbetsplatsen. För massor som inte kan återanvändas finns det reglerade metoder för bortforsling och deponering som säkerställer att riskerna minimeras.
I nästa artikel fortsätter vi på spåret inom återanvändning och återvinning, men där tar likheterna också slut, för nu handlar det istället om gummi med hållbarhet i fokus, med andra ord: Återvinna gummimaterial.
